Det här skulle jag inte ha blivit glad åt förut...
Idag blev jag så glad och jag lovar att jag inte skulle ha blivit glad alls för cirka ett halv år sen.
Då jag tränar har jag telefonen i ett fodral-armband på överarmen.
Detta har varit för stort och rasat ner trots att jag spänt det till sista kardborrebandsänden.
Idag hölls det på. DET HÖLLS PÅ. Det föll inte av.
Det är muskler, intalar jag mig.
Det är fett, tvingar äcklet mig att tro.
MEN stunden av glädje jag kände då jag inte behövde spänna det hela vägen.
Den glädjen, visar stora framsteg. Och det är stort i mitt lilla liv.