Allt för att dämpa ångesten, smärtan och stressen

Allmänt / Permalink / 0
Skulle egentligen ha läst på matte-förhör nu men det skuffar jag undan.
Kom hem halv 12 idag, försökte äta lunch, sen städade, diskade, tvättade jag och allt annat jag kunde hitta på för att försöka vara lugn.
Gjorde lite läxor, åt middag.
Fick ångest, isolerade mig på mitt rum.
Lät tårarna rinna en stund, för att absorberas in i en redan tårfylld kudde.
Drog fast gardinerna, höstpyntade rummet och tände massa ljus.
Tog mig i kragen och gick ner för att laga citron/honung/varmvatten.
Snabbt upp på rummet igen.
Lagade en höstmys spotify-lista som ni gärna kan lyssna på. (länk här under)
Imorgon skolfoto, vilket gör mig supernervös. Hatar att se mig själv på bild. Brukar alltid bli massa gråt.
Onsdag ska jag till polikliniken.
 

 
 
 
http://open.spotify.com/user/lillo_1998/playlist/1snqnbXttN6aW8AIgmnwH7

Hej.

Allmänt / Permalink / 0
Jag är helt tom egentligen, vill bara visa att jag lever.
Har inget att säga.
Idag har poliklinikpersonalen ett möte, där min framtid bestäms.
Det är frågan om sjukhusvistelse eller ej.
Jag är nervös, trött, ledsen och tom på samma gång.
Kommer tillbaka till samma mening med jämna mellanrum i denna blogg,
Jag vill, men jag vill inte.
 

Jag får föresten inte träna alls nu.
Så jag tokstädar, gör läxor, sover, målar och syr.
Jag saknar promenader och cykelturer i solen.
Jag saknar gym.
Men mest av allt saknar jag det lugn som infann sig efter träning.
Ett lugn, då jag kände att jag faktiskt mår bra.
Att jag kan något.
Att jag duger.
 
Jag låter inte mig själv le.
Blir så arg på mig själv då jag känner skratt och lycka bubbla upp.
Jag kan skratta, men tvingar det genast ner i halsen igen.
Jag får inte vara glad.
Jag är inte värd det nu.
 
 
 
Till top